"Det här är både ett annorlunda och kul sätt att starta läsåret på. Man får chans att träffa andra elever under roliga former." uttalade sig Tomas Granat, en av initiativtagarna till "Klassjoggen", och tillika grundare av Alliansloppet (vilket jag återkommer till senare).
Trollhättans 7000 grundskoleelever fick tillbringa sin första skoldag med att gå, springa, eller lunka runt 2,4 km tillsammans med tusentals andra barn. De mindre barnen fick vara kvar på sina skolor och genomföra det, men från årskurs 4 och uppåt fick barnen först gå eller cykla in till centrum, sedan springa sträckan, och sedan gå eller cykla tillbaka till skolan igen.
Min äldste son (10 år), som har en motorisk funktionsnedsättning, hade aldrig orkat det. Och hade han orkat så hade det resulterat i stor smärta i fötter och ben efteråt och dagen därpå. Vår yngst son som har en cp-skada hade heller aldrig orkat det, men han går bara i förskolan än.
Nu hade vi "turen" att ha ett läkarbesök inplanerat, och därmed behövde vi inte ansöka om ledigt första skoldagen. Andra hade däremot inte samma tur.
Dagen innan Klassjoggen skrev jag ett kort Facebookinlägg där jag uttryckte mig ganska kritiskt till att utsätta många elever för en känsla av utanförskap redan första skoldagen. Tydligen var jag inte ensam om att känna så...inlägget delades vidare, och in kom historier om ledsna barn, oroliga föräldrar och lärare.
Det var inga roliga historier. Lärare som hade elever som skolkat eller begärt ledigt. Föräldrar vars barn var rädda och ledsna och inte ville gå till skolan.
På första skoldagen.
Den dag som skall vara fylld av spänning och glädje inför ett nytt läsår, blev för många istället så ångestfyllt att de valde att inte gå.
Man kan tycka att det borde vara en självklarhet att inte utsätta elever för en känsla av att inte vara inkluderad, att vara utanför. Det är ju framkommer ju ganska tydligt redan i skollagens första kapitel:
Syftet med utbildningen inom skolväsendet
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn ochelever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.
Detta är vad varje rektor, lärare, och skolpolitiker borde ha i ryggmärgen. Det är vad hela skolsystemet vilar på.
Likadant diskrimineringslagen .
Men, säger du,...mitt barn tyckte att det var jätteroligt! Varför är det inte en kul idé att springa ihop? Och barn behöver ju röra på sig!
Sant. En del barn, troligtvis ganska många, tycker att det är jättekul att springa ihop med tusentals andra. Dock inte alla, och det är där diskrimineringen kommer in.
För många barn blir en sådan händelse bara ytterligare ett bevis på (och de har fått många redan, tro mig) att de inte riktigt passar in. Pojken eller flickan i rullstolen märks ännu tydligare. Eleven med motoriksvårigheter som gör att hen inte kan springa snabbt, kommer sist i klassen.
Men det är ju ingen tävling! säger du. Alla tar sig fram i sin takt!
Bullshit. Barn tävlar. Och den som kommer sist skäms.
Eleven med ADHD klarar inte av alla intryck som blir när flera tusen elever ska springa tillsammans. Eleven med Aspergers blir stressad när hen inte vet exakt vad som kommer att hända.
Eleven med social fobi...ja, det krävs inte särskilt mycket fantasi för att förstå vad hen tycker om flera tusen människor runt omkring sig.
Och de blyga eleverna...de som bara vill vänta och iaktta på sin första skoldag. Som inte vill tvingas ihop med en massa människor de inte känner utan att känna sig trygga först.
När man lägger ihop dessa så blir det ganska många barn som inte tycker att det är "både ett annorlunda och kul sätt att starta läsåret på".
Och vi som föräldrar till barn med funktionsnedsättningar har rätt att kräva att även våra barn har samma rättigheter. Att de skall känna sig inkluderade.
Och det är deras FÖRSTA SKOLDAG för guds skull!
Till saken hör också, och det är där jag återkommer till Alliansloppet, att hela Klassjoggen är en stor reklam för Alliansloppet. Min dotter kom hem med en påse full med reklam som de hade fått. Reklam som jag har en skylt på brevlådan för att slippa. Att använda våra barn som reklampelare är inget som jag tror att någon förälder har sagt ja till.
Och det har definitivt inget att göra i skolans regi!
